Att någon, någon gång bara sitter ner med dig och lyssnar på allt du har att säga, är ovärderligt. Jag har ingen vän som kommer till mig om jag ringer och skriker efter någon som jag behöver lättat på hjärtat till, det har jag inte. Med facit i hand. INGEN kan bli sur för den meningen jag skriver, för det är sanningen. Men jag har en familj, som står mig väldigt nära. I vilka situationer det än har varit, har alltid dem funnits där.

När folk har totaldissat mig för att slicka någons röv, har min familj alltid funnits där. När någon jävel har mobbat ner mig så jag bara legat på rummet och gråtit, har alltid min familj funnits där. För mig är min familj helig. Det står jag faktiskt för.

Ibland behöver man skriva av sig, och det gjorde jag precis.

För övrigt; Fick en kommentar av Tim, haha. Han ville verkligen inte att jag skulle utse Edward från älskade Twilight till världens snyggaste människa. Men vet ni vad? Det går inte.

Den snyggaste människan för mig, är inte bara utseendemässigt, utan inre skönhet skapar yttre skönhet i mina ögon. Klart vissa människor ser bättre ut än andra enligt MITT tycke & smak, men en människa med ett oerhört vackert yttre kan för mig på 2 sekunder bli en ful människa om personen visar sig vara ett fruktansvärt as. Det är faktiskt så, så Tim... Edward är inte världens snyggaste. Min framtida partner, som förhoppningsvis jämfört med de andra jag har haft, kommer vara en otroligt snäll människa som verkligen bryr sig, på riktigt. Den människan kommer bli den absolut snyggaste/vackraste/sötaste etc, för mig.

Så går det till hos Madeleine Liljestam. Det är jag det, och jag bryr mig inte ett dugg om vad folk har att säga om det.