Ända sedan i höstas har jag & min familj haft motgångar hela jävla tiden, och det blev lugnt ett tag, men nu har det återigen börjat. Jag orkar verkligen inte!

Fick brev hem idag från Furuboda, och det visade sig att det var inte alls det 6 platser för sångare, utan vi var 60 sångare som slogs om 2 platser! Det är jävlar i det svårt. Men, jag har blivit placerad som reserv fick jag beskedet om, och det känns tungt. Kan inte tänka mig att någon utav de två som kommit in kommer tacka nej till sin plats, men man är ändå reserv.. det är ju något..

Nä, fy fan. Det känns jävligt jobbigt att sitta och titta på hur bra det går för andra, och sen förstå att man själv blir nedslagen av diverse saker hela tiden, och det blir fan inte bättre av de fruktansvärda människor som är så otroligt falska och gör livet ännu jobbigare.


Jag vill verkligen härifrån nu. Vill flytta lååångt bort.. Men det fattas en grej. Pengar.