Vet ni vad?

Idag har det varit en sjukt märklig dag. Jag var helt död imorse, vilket dock beror på att jag sovit alldeles för lite och jobbat för mycket den senaste veckan iallafall. Men, jag klev upp och allting gick som det skulle. Tog tåget till Helsingborg där bussen till Göteborg skulle gå kl 10.15, men den var en halvtimme försenad. Damn it.

Kom iallafall fram och körde testplåtningen som gick bra. Men det konstiga är att... på bussen satt jag och skrev i min kalender. Jag hade inte datorn med mig för det behövdes inte. Jag skrev in att idag skulle jag ta bussen 17.50 hem till Skåne igen. Väl hos Odium frågade fotografen mig: "När var det din buss gick igen? 17.50?", jag svarade ja då jag skrev det i kalendern innan (taget från minnet).

När jag blir avsläppt 17.30 på stationen får jag en klump i magen. Jag måste ha ett sjätte sinne för det är inte första gången jag får den känslan och den stämmer. Min buss hade redan gått, den sista bussen innan nattabussen med byte vid midnatt. 17.05... jag hade i mitt huvud vänt de två sista siffrorna, men hur kunde även fotografen ha gjort det när jag i ett mejl (som jag kollade nu) faktiskt skrev 17.05 till henne också? Supermärkligt. Jag fick iallafall panik, stack mot tågen och där fanns ett tåg som precis skulle stänga dörrarna som var ett tåg till Helsingborg/Malmö som var försenat i TVÅ minuter, precis innan de stängde klev jag på och fick betala för en biljett ombord. Kunde blivit en snuskigt dyr historia, istället blev det bara en dyr historia.

Sura pengar, men jag är så glad att jag är hemma. Man kan inte låta bli att fundera över varför? Tur i oturen.. men att vi tänkte likadant? Jag förstår inte. Jättemärkligt.

Men, som sagt.. nu är jag hemma och sitter i soffan med mamma som sällskap. Känns gött det här faktiskt. Imorgon blir det till Malmö för sånglektion.. hur orkar kroppen egentligen? Märkligt även det, men fascinerande.

Amanda Stiverius har gjort det igen. LOVE HER.

Jag har haft lite svårt för att hänga med idag själv faktiskt.

För första gången på länge kände jag att jag verkligen sprudlade till inombords och log ett varmt leende. Vinterperioden är mörk, men jag kände mig verkligen som en sol idag.

Tre saker får mig just nu otroligt lycklig.

1. Jag ska testfotografers för www.odiumclothing.net. Varit en dröm så länge, och att dem bara svarade mig känns helt underbart.

2. Jag har fått en konsert bekräftad i Asmundtorps Kyrka söndagen den 17:e april kl 18.00 tillsammans med mina forna Diggiloo-kollegor Jessica Andersson och trumpetaren Magnus Johansson. Mer info om biljettsläpp kommer!

3. Den 15 mars smäller det.. Då kommer alla få se mig och höra artist Madeleine Liljestam på riktigt.

Måndagkväll. Jag sitter i soffan, och försöker slappna av.

Haft en helt okej och intressant dag faktiskt, om än så är jag ganska trött. Har blivit lite väl lite sömn känner jag iochmed resan, men det får snart tas igen hoppas jag.

Tog lite bilder idag. Tråkig bakgrund och knappt fixade, men det kommer. Men allt man lägger upp behöver ju inte vara färdigställt.

Nu är jag väldigt trött.. känner hur TV:n skriker åt mig.. ♥

Varit en bra dag idag. Är inspirerad på nytt och har fått lite energi för ett tag framöver hoppas jag.

Tack till Karin Tydén för den fantastiska fikan. 1 timme kändes som 10 minuter, och vilken människa hon är. Precis så erfaren, driven och målmedveten som hon är vill jag vara i hennes ålder, verkligen en förebild att ha. Det är viktigt, annars är det lätt att bli vilsen vissa stunder tror jag. Hon är riktigt häftig iallafall!

Imorgon har jag ingenting alls planerat, känns riktigt bra. Ska inte åka tillbaka till tigerstaden förrän torsdagmorgon vid kl 7, så kommer nog vara ganska trött under showen på torsdag, men det gör inget. Man har verkligen en av- och påknapp när det gäller Wallmans, så hur trött man än är fungerar allt som det ska ändå, förutom att man inombords känner sig megatrött och halvt död..

Nu ska jag snart sova tror jag. Godnatt allihopa. ♥

Fragile like a rose, on the snow...